Japp nätterna spenderar jag med att hosta...

 Gör att jag på dagarna är super hes...

 Men va gör det egentligen? Jag är hemma och Lillan är kvar i magen.

 Det som börjar oroa mig är att jag bara är sjukskriven tom måndag.

 Så alltså på tisdag ska jag kunna göra alla "vardagssysslor" inkl skola.

 Gå ifrån att vara ordinerad sängläge i ca 4v till att göra allt igen...

 Och med det vet jag att jag snart kommer att hamna på förlossningen.

 ...igen. Fast denna gång för att få ut den lilla!

 Kunde jag gå ifrån 17mm till knappt 2 över en helg så känns det

 så där. Vill ju inte att det ska komma igång nu!!!

 Men läkaren menade ju på att när jag kommit till v34 så gör

 de ingenting för att stoppa. Jag vill inte ha i vecka 34!!!! Fan!

 Och vad gör jag om vattnet går när jag är ute o går med hundarna,

 kanske 15min gångväg hemifrån? Magnus på kontoret i lidköping...

 Känner mig smått svimfärdig när ja tänker på det... Vet att när

 vattnet gått så finns risken att det går fort!

 Märkligt! Det kändes så jobbigt och ensamt att vara inlagd men där

 var jag trygg på ett helt annat sätt än här...

 Oj oj tankarna är många och går runt runt runt...

 Vet att det inte blir bättre för att jag oroar mig.

 Idag har jag iaf gjort något vettigt fast jag suttit ner!

 Sydde upp de nya julgardinerna för hand!!! 

 

Mia

26 november 2010 13:09

Men du, även om det står på pappret att du "kan" göra allt så känner du ju till riskerna med det. Kan du inte ta det så lugnt det bara går i ett par veckor till? Har du kunnat få hjälp denna tiden så kan det väl gå ett tag till, om så bara för ett par veckor?
Hoppas hon håller sig inne ett tag till.

http://lunarnaut.blogspot.com

Sara

26 november 2010 13:38

Jo jag ska verkligen försöka fortsätta att ta det så lugnt som möjligt men ja måste börja läsa igen för att inte förlora poängen. Vill inte bli tvungen att bet tillbaks till csn. Och så vill jag ju att Maya ska få vara på dagis, de gör så mycket kuligt nu innan jul.
Magnus måste ju åka till kontoret ibland för möten o så och då måste jag klara mig själv här hemma.
inkl hundar. Men hoppas hoppas att jag ska klara det ett tag till ändå..

 

Mia

26 november 2010 18:54

Det hoppas jag med.

Såg ditt svar på min blogg nu. =)
Jo, huset kan vara något att ha. Om vi har riktig tur så kan det till och med bli vårt för en ganska billig peng. Men jag har varit osäker eftersom det är ett projekt, och det kommer behöva renoveras en del redan till våren... och att sitta med en tvåmånaders hemma och ha gubbar som jobbar så nära inpå har känts lite rörigt.
Men jag har kommit fram till att det är en massa gammal rädsla som smugit sig tillbaka. Rädslor om att jag inte ska palla med psykiskt, trots allt arbete jag lagt på att komma ut på andra sidan hel och ren. Rädslor är ett jäkla ofog.
Jag mår ju bra nu, men tänk om jag äventyrar det med stora förändringar?
Bara rädslor, påhitt. Fantasifoster.

Jag tycker Saga, by the way. =)

http://lunarnaut.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Ja men är det inte så säg...    Jag har två st Basenji.  En är:  klok  Intelligent  Mån om sin flock  Kan tänka i tre steg  Är inte mycket för främlingar (utan att vara agg.)  Kärleksfull  Lugn   Förstående   Renlig  Preci
s ...

     Nu börjar det hända grejer på Mayas blivande rum!   Molly ska få det Maya har nu så ska Maya få flytta upp till andra våning. Blir nog toppen!   Detta rum har varit "tomt" lr snarare förråd av gamla möbler, de flersta stod i huset när vi...

    Missade att lägga upp en viktig bild från i helgen då Mollybus ställde sig upp helt  själv mot bordet! Nu kan hon både med och utan skenan!  Syns att vänster fot inte är helt Ok men när hon nu börjar använda den mer så kommer det nog at...

  Morgon mysig Mollybus!    I lördags var jag o M på bio för första gng på flera år!  I ons hade vi varit förlovade i 10år! Så något var vi ju "tvugna" att hitta på! Såg Apornas planet, och den var sevärd! Men allvarligt talar så är bio inget...

   Uppgiven     Från tårna ända ut i fingertopparna!   Kryper i hela kroppen...     Frusterarad   Så att jag bara vill skrika!     Skulle verkligen behövt vara ensam ett tag...   Att känna ovanstående när man är själv med två barn...